söndag 12 september 2010

Agility


Idag på agility planen fick alla prova en hel bana, när de andra åkt stannade jag och matte kvar för
att prova på banan. Hon som höll i kursen stannade också kvar med sin hund.

När matte äntligen släppte lös mig på banan och lät mig starta sprang jag som jag aldrig sprungit förut. Lååånghoppet glömde jag helt bort och jag sprang helt fel (enligt matte vid några hopphinder). När vi skulle köra igen var matte lite snabbare men när vi kom bort till hopp-hindren ropade hon "här" när jag ändå fortsatte rakt fram skrek hon "HÄR" jag vände om, då stod matte och kursledare och skrattade åt mig och matte sa att jag är alldeles för snabb. Jag hoppade vidare som matte ville, men när jag skulle upp på vipp-brädan tänkte jag att nu får de vara nog, så när vipp-brädan slagit ner vägrade jag gå därifrån. Då började de skratta ännu mera och vad än matte försökte med vägrade jag gå. Jag tänkte att jag minsan också kunde vara lika seg som matte. Till slut fick matte muta ner mig med godis sen fortsatte vi in i mål.

Väl i mål flåsade matte som om de var hon som tagit alla hindren, hallå! är de någon som borde vara trött är det ju jag. Hon fuskar ju hela tiden och genar igenom banan, jag måste springa mycket längre än hon.

Om ni undrar så älskar jag agility, synd bara att de inte funkar så bra för min tass.

Vi har hunnit med att öva en massa på veckans rallylydnads moment också men vi behöver någon dag till på oss att öva, sen får Ni se.

2 kommentarer:

Helena sa...

Haha! Vad roligt, ibland när jag kör agility med Aite så är han också alldeles för snabb för mig.. eller så är det jag som är för sölig. När inte jag hänger med så bestämmer han själv vilka hinder han vill ta :P

Ellinor sa...

Ja japparna har bra fart i agility min är bra sanbb han också så man får styra på avstånd :) snabb hundras inom den sporten passar den perfekt;)